Hallon

Tänk er följande två scenarion:

1. En mamma med ensam vårdnad vill att barnen skall ha umgänge med sin pappa men han vägrar. Det enda mamman kan göra är att med hjälp av familjerätten försöka komma fram till en lösning via frivilliga samarbetssamtal. Om pappan dock vägrar finns det inget att göra.

2. En mamma med ensam vårdnad vill inte att barnen skall ha umgänge med sin pappa på grund av att han är psykiskt sjuk, kriminell, missbrukar etc. Pappan kräver dock umgänge med barnen och kan då stämma mamman så att en domstol dömer ut umgänge.

Enligt lag har barn rätt till båda sina föräldrar men om en ensamstående kvinna vill åberopa detta finns det inget straff att ta till om mannen vägrar träffa barnen, inte ens förhöjt underhållsstöd eller böter. Att parkera utan att betala anses alltså vara ett grövre brott än att vägra träffa sina barn.

Om däremot en man vill tillämpa lagen döms det i princip alltid ut umgänge oavsett hur olämplig mannen anses vara. I detta fall säger lagen att barns rätt till båda sina föräldrar är viktigare än pappans lämplighet. Skulle kvinnan ändå fortsätta vägra umgänge, trots att hon är dömd till det, åläggs hon om vite på 3000 kr per utebliven träff och i förlängningen kan detta leda till att hon mister vårdanden om barnen.

Enligt Rädda barnen lever ungefär en tredjedel av Sveriges barn med separerade föräldrar. Scenario 1 är mycket vanligare än scenario 2 men ändå är det mannen som har alla rättigheter. Kvinnan har bara skyldigheter, även om hon agerar ut efter att skydda barnen. Det krävs mycket extrema fall för att pappan skall förvägras umgänge med sina barn. Till och med Knutbypastorn Helge Fossmo som bragde barnens mor om livet har rätt att träffa barnen i fängelset.

Sammanfattningsvis: När en man vill ha umgänge ser lagen till att han får det medan om en kvinna vill att mannen skall ha umgänge finns det ingen som kan hjälpa henne eller barnen.

Är det detta som är likhet inför lagen?
Är detta jämställdhet 2011?
Är detta förenligt med FNs barnkonversion som säger att barnens bästa alltid ska komma i första hand?

//Hallon

januari 2011